onsdag, oktober 01, 2008

Konstgjord andning på Cityakuten

Trogne långköraren Cityakutens femtonde säsong kommer också att bli den sista. Till våren säger vi adjö till akutmottagningen på County, och det är inte en dag för tidigt. Trots att serien tillhör mina absoluta favoriter kommer det att kännas skönt med ett bokslut. Cityakuten repriseras just nu både i TV3 och TV8, och med hjälp av min älskade inspelningsapparat har jag nyss återsett de första 12 säsongerna.

Många hävdar att serien jumped the shark och förlorade greppet redan i säsong 8 när en av TV-historiens mest sympatiska och omtyckta karaktärer, Dr Mark Greene, dog. Jag brukar protestera. Även om seriens hjärta försvann med Mark fanns ryggraden kvar i form av John Carter, och även andra vitala organ som Abby, Susan Lewis och Luka. Trots flera misslyckade planteringar av nya karaktärer introducerades också ett par som man faktiskt bryr sig om, som Neela och Sam till exempel. Afrikaavsnitten är också välgjorda och spännande, och Carter och Kems öde hjärtskärande. Men det är helt klart ojämnt - få röda trådar följs, och det kryllar snart av lösryckta specialavsnitt kring gäststjärnor som Cynthia Nixon och Ray Liotta. Trots mina protester är det lätt att se att tiden efter Mark Greenes död till stor del är konstgjord andning, med få glimtar av sann Cityakutenanda. När Carter till slut lämnar serien följer en lång rad rent patetiskt dåliga avsnitt.

Vilket förstås är tragiskt. För efter ett par knackiga säsonger glömmer man fort att det är en serie med 123 Emmynomineringar (fler än någon annan serie) och odiskutabelt en av de populäraste någonsin. Nu för tiden vinner den inte ens några förstapris i den egna kategorin, med klart lysande sjukhusseriekonkurrenter som Grey's Anatomy och House. Nytänkandet, de fantastiska skådespelarna som passerat revy, de formmässigt utmanande specialavsnitten... Allt slarvas bort när intrigerna späds ut och dras isär flera år längre än de borde.

När serien går in på sin femtonde och sista säsong kommer flera ur det gamla gardet att återvända, bland annat allas vår Mark, Anthony Edwards(!). Han kommer dock inte att återuppstå från de döda, utan snarare medverka i någon typ av tillbakablickar. George Clooney har däremot tackat nej till en comeback. När allt avslutas kommer totalt 327 avsnitt att ha spelats in. Frågan är om de sista avsnitten kan fånga upp charmen och briljansen i de första. Klart är i alla fall att jag kommer att titta, och jag kommer att gråta. Återstår att se om det blir tårar av nostalgisk rörelse eller tårar i förbittring över ett förlorat arv.

Foton: nbc.com

21 kommentarer:

Katten Carina sa...

Jag håller med dig en del av själen försvann, men samtidigt kom det nya "stjärnor" att se på. Tack för din titt/kommentar hos mig.

saom sa...

Jo, jag gillar några av de nya som sagt, men vissa är rätt menlösa också. Jag menar, Morris? Gud så trist. Och hon från "tredje kloten från solen" fick spela en platt karikatyrsköterska. Tappade all autencitet.

Malin sa...

Tack så mycket :)

josefine sa...

Jag såg typ ALLA avsnitt (...nästan) fram tills ett tag efter att Mark dog (vilken tearjerker), men sen kom jag av mig helt. Och har man väl trillat av akutbilen är det väldigt svårt att ta sig tillbaka. Gjorde ett halvhjärtat försök för ett par säsonger sen och blev helt överraskad av att Eddie från Huset fullt var med. Jag kände mig helt ifrånsprungen och satt, liksom du, och muttrade, att det var bättre förr.

Och det VAR det ju också!

Efter att ha läst ovanstående påmindes jag dock om seriens exceptionella storhet (jag tycker att crossovern med Tredje skiftet är ett kärt minne), och har nu bestämt mig för att jag ska se klart den. Det känns som att jag är SKYLDIG Cityakuten detta. Och när sista avsnittet sänts ska jag ställa mig längst bak i rummet och göra en slow clap. Som alla kan falla in i.

saom sa...

Josefine: Jag håller helt med. Föll också ur serien och har knappt sett några avsnitt från säsong 12 och framåt, men ska definitivt göra det. Som du säger, man måste liksom.

Crossovern med Tredje skiftet stör mig lite, jag älskar det ER-avsnittet men det slutar sjuuukt spännande och sen sitter man där med nästa avsnitt där hela upplösningen saknas för att det visats någon annanstans. Jag tror jag bara sett delar av Tredje skiftet-avsnittet.

Victoria sa...

Idag är det ju iaf GA.. Där Meredith och Derek tydligen blev tillsammans och skit.. Du kanske minns vad som hände (med tanke på att du verkar blogga om diverse serier :)) sist?

saom sa...

Yay, ikväll är det Grey's igen! Men nej, jag minns knappt vad som hände sist. Dom där turerna fram och tillbaka och hit och dit gör en lite förvirrad under långa uppehåll.

Viktoria sa...

Svar: Håller med :)

Emma sa...

Svar: Oh ja. de är lycka när man får kolla på DH.

TVheaven sa...

Visst är han en riktig heting? :) Trevlig blogg det här!

saom sa...

Tack!

Erika sa...

Tack för besöket ♥

Vilken läsorik blogg du har :)

saom sa...

Läsorik? Det var fint sagt. :)

ida sa...

haha , ja det ska bli helt underbart !! :) längtar så fruktansvärt mkt !

Bob sa...

Angående kommentar: Ja, det gör det verkligen. ^^, Tyvärr såg inte min egen glass lika god ut. Men det smakade gott. :P

Mici sa...

Vilket härligt inlägg, du träffade på pricken precis hur det är! Jag längtar verkligen till måndag då den nya säsongen börjar, men det ska bli skönt när man får ett slut. Men jag har en soft spot för Neela, så hennes karaktär var jag glad att de tog in...
Nu ska jag checka in hela din blogg, den verkar SUPERbra!

Bettan sa...

Hejsan!
Jag gillar också Cityakuten, men är även ett big fan av Grey´s Anatomy. Gillar sjukhusserier. Kul att du tittade in på min blogg :)Du är välkommen igen! Ha det bra :)

josefine sa...

För mig är Cityakuten den ENDA sjukhusserien. Alla andra, må det vara Grey's A, Chicago Hope, House eller tom. Scrubs, är bara bleka kopior.

Tredje skiftet kan kvala in som meningsfull eftersom den innehåller en GENIAL kombination av sjukvårdare, brandmän OCH poliser! Då jag följde 3rd Watch slaviskt på den tiden uppskattade jag verkligen mötet med Cityakuten. Speciellt eftersom Susan fick hjälp av Faith Yokas och... var det Bosco? Eller Sully? Hur som helst. Faith Yokas var ju en av dom som man helst skulle ha velat få hjälp av om man hade tappat bort sin knarkarsyrra och systerdotter i New York.

Arina sa...

Jag slutade titta strax före Carter slutade, men det känns inte som jag missat så mycket. Samtidigt är det ju trist att missa slutet på en serie man följt så troget.

saom sa...

Bosco var det va? Jag minns det trots att jag inte följde serien. Han var sur och grinig och Yokas var underbar såklart.

josefine sa...

Ja Bosco var Yokas testosteronstinne och lättprovocerade partner. Men av nån anledning fick jag en bild i huvudet av att Sully (lite småtjock som blev dumkär och gifte sig med en maffiaryska) var med och hjälpte Susan. Håhå jaja...