fredag, december 12, 2008

Om intellektualitet - och lolcats

Jag vill säga en sak om Nobelfesten och allt ståhej därikring.

Visst, det är beklämmande att samla all världens hjärnor i ett rum och sen mest prata om vad kvinnorna har på sig, och visst, det är lite bajsnödigt med alla skålar och operetter och kungafamiljshysteri, och visst, sjuttioelva timmars direktsändning från en fisförnäm middag blir inte alltid bra.

Men. Jag tycker det är fantastiskt att Nobelpriset har den status det har i världen. Och jag tycker framför allt att det är vansinnigt befriande med ett par veckor om året då det blir hett med forskning och vetenskap. Att medierna plötsligt fylls med intervjuer och porträtt av märkliga, medieotränade labbnördar, att TV-kanalerna gör snäva specialprogram om maneter eller vårtvirus, och små spotlights tillfälligt tänds på svensk forskning och vad de egentligen sysslar med där.
En revansch för intellektualiteten. En flyktig djupgrävning i en annars ytlig mediebild. Och det är viktigt. Det är viktigt att berätta för folk att det finns de som ägnar 25 år åt att studera en mask - och sen får cred för det. Att visa för barn att man kan "bli nåt" utan att bygga en karriär via en dokusåpa och tala ut i kvällspressen med jämna mellanrum. Att det finns kunskapsområden som kan värderas högre än PR och marknadsföring.

Mitt i alla dessa tankar om intellektualitet och superforskning gick jag in och läste på ekonomipristagaren Paul Krugmans blogg. Han postade det här inlägget innan han gick på bankett.
Väldigt... eh, intellektuellt.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Bra sagt. Mycket bra sagt. Av dig, alltså.

Som så många gånger tidigare.

Matilda sa...

Haha! Härlig blogg. Han visar att han är precis som alla andra. Då finns det en chans alltså?!

För övrigt, ett mycket bra inlägg. Håller med på alla punkter.

Anonym sa...

Det hade varit väldigt tråkigt om intellektualitet och humor hade varit fenomen som inte kunde trivas ihop ... även intellektualitet och humor på lolcatsnivå.

//JJ

Sara Ödmark sa...

Eller hur? Jag blev helt lycklig av den där bilden. Snacka om skön inställning.

eff sa...

Krugman beskrev under en Google-föreläsning en händelse under en tidigare finanskris med orden "when Long Term Capital Management went, uh, 'blooie".

Sara Ödmark sa...

Haha! Underbart.

jdi-y sa...

På min planet hade vi ett talesätt som, fritt översatt, lät ungefär såhär: "Utan skratt lämnar intelligensen aldrig hjärnan."

Jag delar din känsla av befrielse när vi bevittnar nördarnas revansch. Bra tänkt.

Sara Ödmark sa...

Ah. Det är alltid lika uppfriskande med kommentarer som börjar "På min planet..."

eff sa...

The Krug-man strikes again.

Kolla även bild 7.

Gud hjälpe mig, jag gillar en ekonom.

Sara Ödmark sa...

Hahaha! Det borde nästan varit en lolcats-text på den bilden! Kom igen, fixa en sån.