tisdag, oktober 27, 2009

Om Anna Books bröst och livets förgänglighet

Idag såg jag en man varsamt stryka sidorna av Anna Books nakna bröst. Han strök och petade svepande kring hennes vårtgårdar som var stora som LP-skivor. Ja, för det sändes alltså på tv, det här bröstpetandet, och vårtgårdarna zoomades in till vinylstorlek på min 42-tumsskärm. Och Anna la händer med välmanikyrerade naglar runt brösten och lyfte dem och förklarade att hon skulle älska sig själv mer om de var fastare. Sedan höjde hon armarna och dallrade med sitt överskottsskinn och mannen, som var läkare, skojade om att det såg ut som att hon hade en pung i vardera armhålan.

Det finns så oerhört mycket jag (och många med mig) skulle kunna säga om denna scen, men jag nöjer mig med att konstatera att hon var fin, Anna. Hon såg stark och glad och fin ut där hon stod mitt i sitt egentligen högst privata ögonblick som nu blivit obönhörligt offentligt.*

Uppenbarelsen påminde mig på något vis om Elgigantenreklamen med John Cleese. När jag såg den för första gången blev jag uppriktigt bedrövad, den solkade mitt humör med en omedelbarhet som jag i efterhand hade svårt att förklara. Det var bara så sorgligt. Kära, smäckra, briljanta, John Cleese som låtsasgråter över en diskmaskin. Säljer ut bittra skämt om sin skilsmässa till högstbjudande. Ser gammal och plufsig och trött ut. Jag såg det som en symbol för livets förgänglighet, alltings ände, popularitetens uppgång och fall även för den bäste av de bästa.

När jag skärpt mig, svalt min storvulenhet och viftat undan sentimentaliteten slog det mig att han egentligen bara gör det han alltid har gjort. Skojar. Tar det som är svårt och gör humor av det. Klart att han skämtar om sin skilsmässa, han vet inget annat. Han är komiker, det är så de gör. Vem är jag att döma hans karriär eller eventuella slut på karriär eller hans liv eller eventuella slut på liv utefter en illa producerad reklamfilm?

Jag vet inte vad jag vill säga med det här. Mer än att det som vid första anblicken ser ut som avgrundsdjup tragik, möjligen inte är så mycket att hetsa upp sig för ändå.

*Programmet ifråga var "Plastikkirurgerna", det sänds tisdagar kl 20.00 i TV4 Plus.

4 kommentarer:

sLars sa...

Tror Herr Cleese behöver pengar...

f i f f i. sa...

...och kanske även Anna Book....

Anna Thunman Sköld sa...

Aaaaaaaaaaaaaaah, första meningen var suverän! Den satte tonen. Och sen: Lp-skivor! Pungar i armhålan! John Cleese!

Välkommen i bröstklubben, förresten. (En liten grej bara, det var inte premiär - det här var fjärde avsnittet. Fast premiär för Anna Book förvisso...)

saom sa...

Haha, tack för rättningen! Kvällstidningarna och kanalen körde så jäkla hårt på att puffa för programmet att jag var helt säker på att det var premiär! Så kan det gå. Att dom sparat en sån godbit som Anna till program fyra? Tjänstefel.