onsdag, augusti 27, 2008

Klartext om Klartext

Sveriges Radios Klartext är ett fantastiskt program. Jo, jag menar det. Jag vet att det är löjeväckande lätt att håna och göra narr av ett program som nästintill ständigt lägger upp för fnysironiska smashar, men jag hoppar glatt ner från mina höga hästar och säger som det är: I like.
Visst, det är inte så att jag bänkar mig framför radioapparaten varje dag klockan 18 direkt.
Visst, ibland ställer jag mig frågande till vilka de vänder sig till. Barn? Begåvningshandikappade? Personer som inte pratar så bra svenska? "Vanligt folk"? Det är inte alltid glasklart.
Visst, ibland blir det komiskt när de säger "landet Italien", "staden Göteborg" eller "företaget Ikea" och låter andra, betydligt svårbegripligare begrepp passera.
Visst, ibland anar man att den brutala förenklingen av långvariga statskonflikter eller invecklad ekonomipolitik kanske inte är till fullo rättvis sanningen.

Men det fantastiska med programmet, det som gör att det är värt alla sina minuter i etern, det är hur dess bevakning - kanske särskilt den av utrikespolitik - kan framställa komplicerade konfliktsituationer som sandlådebråk. När storpolitik kokas ner till simpla och raka grundmeningar ser man plötsligt det absurda i det hela. Allt byråkratspråk avskalat, alla retoriska grepp ignorerade, och genast framträder verkligheten som vad den är. I många fall banal.

Hämtat från hemsidan idag:
"Ledarna i landet Nordkorea vägrar att skrota en fabrik där det går att göra kärn-vapen. De säger att ledarna i USA först måste sluta att kalla Nordkorea för ett farligt terrorist-land. Annars tänker nordkoreanerna behålla de fabriker där det går att göra kärnvapen."

På samma tema kan du i DN läsa om lättlästa böcker som tydligen kommer starkt.
Andra om , , , ,

10 kommentarer:

Anonym sa...

Hahaha! Bra skrivet! Jag har länge tänkt (jo, FAKTISKT!) göra något inlägg om det där programmet, men inte lyckats formulera det tillräckligt bra. Det gjorde du nu.

Brukar höra det i bilen och har alltid lika kul åt det härligt förenklade språket.

"Arbetsnamnet" på mitt inlägg (för det blev i alla fall ett utkast) var Nyheter för Blondiner.

Kanske inte lika uppskattat hos dig :-D

Sara Ödmark sa...

:)

Inte lika uppskattat, nej. Men roligt att jag inte är den enda med förkärlek för radiosimplifiering av det här slaget. (Ah, nu hittar jag på ord också).

Anonym sa...

Hear hear!

Anonym sa...

Det var ett bra ord, men det förvånar mig egentligen inte, eftersom ditt språk är en av orsakerna till att jag följer (eller försöker hinna) din blogg :)

Sara Ödmark sa...

Det var snällt sagt, tack så mycket!

Jenny Morelli sa...

när är det? måste genast lyssna på klartext- det låter some my kind of radio.

Anonym sa...

Jag har missat programmet helt, däremot känner jag igen problematiken. Är det inte förresten i ett avsnitt av tv-programmet Hipp Hipp (i julspecialavsnitten "Itzhaks julevangelium" tror jag bestämt) som journalisten Morgan Pålsson håller en liten harang om samma form av journalistisk. Väldigt kul, i alla fall.

Kul blogg förresten, ska försöka ta mig tid att läsa lite någon dag.

(Jag är förresten medveten om att jag skrivit så. Vill bara poängtera, liksom.)

Anonym sa...

Okej, jag dumförklarar mig själv. Nu såg jag ju din länk...

:)

Sara Ödmark sa...

Ingen fara Tomas, det var ganska lätt att missa den där länken. Tack för komplimangen!

Anonym sa...

Mm, jag gillar också. Det bästa är att allting blir så tydligt, inte en massa bludder-bladder utan verkligen ner på basic-nivå.

Fin blogg!