onsdag, januari 07, 2009

Realism

En bekant tog med sin pappa på Sagan om ringen en gång. Pappan är en taxichaufför som sällan går på bio. När min bekant efteråt frågade vad han tyckte om filmen sa han att den var lite väl orealistisk. Lite väl orealistisk. Är inte det ett fantastiskt omdöme om Sagan om ringen?

Häromdagen visades för övrigt på TV en av de mest orealistiska filmer som någonsin gjorts, Föräldrafällan. Jag menar, hej-vi-separerade-våra-tvillingar-efter-födseln-och-berättade-aldrig-om-den-andra-systern-men-vi-är-ändå-de-coolaste-och-bästa-föräldrarna-i-världen-och-trots-att-vi-hatade-varann-så-mycket-senast-vi-sågs-att-vi-gick-med-på-att-dela-på-barnen-för-att-slippa-ses-igen-behöver-vi-bara-en-romantisk-middag-för-att-inse-att-vi-egentligen-är-kära.

Tänk bara den manusidén i händerna på en Norén, så mycket sorg/skuld/ilska/olösta abandonment issues med mera man skulle kunna skriva in i den där familjen.

Men det är klart, då skulle nog inte en klämkäck Lindsay Lohan passa lika bra till huvudrollen.

11 kommentarer:

Nemo sa...

Ljuviligt! Tack för den.. Orealism... ha-ha.

Men - (och här vet jag att jag har många i samma påse)

Såg "Dubbelgångaren" i SVT1 under nyårshelgen. En fransk deckare med ingredienser som förde tankarna till Da Vincikoden och Inspector Clouseu - fast på ett dåligt sätt.

Bara som en varning - se den inte. Har du sett den - lid med mig

Sara Ödmark sa...

Ah, missade den.
Och lika bra var det som det verkar då.

annalin sa...

Jag tyckte att det var sorgligt att det var samma skådis till båda tvillingarna (det brukar ju vara precis det motsatta i amerikansk film/tv) Tänkte att Lindsay måste känna sig ensam och ledsen när hon ser sig själv med en prefekt kompis - och så finns det bara EN av henne. Som Mållgan.

Detta var alltså inte vad jag kände nu, utan när filmen kom. Och jag var rätt vuxen då också.

Sara Ödmark sa...

Hmmm. Jag undrar om Lindsay ser det så. Saknar sin andra hälft. Skumt.

Linda R sa...

Hej, vill bara tacka för besöket på vår blogg, nu har jag lyckats läsa bort exakt 17 minuter av första arbetsdagen efter jul :-)

The Bride sa...

Vilken träffsäker insikt angående Lindsay filmen! =D =D Hade på den i köket (ja, har TV där också) medans jag grejade och reflekterade också över hur lätt tvillingarna tog på hela seperationsdelen.

Sara Ödmark sa...

Linda, good for you! Tack själv. :)

The Bride: Mmm, och hur realistiskt är det att de superbästiga och coola föräldrarna inte märker att det är en annan unge som kommer hem efter lägret?

Ah, well. Det är ju ändå Disney. Realismen är inte deras första prioritet direkt.

Anonym sa...

Om det är någon med sorgskuldilska och abandonment issues är det väl LiLo...

Sara Ödmark sa...

Julia: Jag tänkte på det också faktiskt, kanske en ny version vore i sin ordning, med en lite äldre, bittrare, trasigare Lindsay..?

Sara Ödmark sa...

Julia: Jag tänkte på det också faktiskt, kanske en ny version vore i sin ordning, med en lite äldre, bittrare, trasigare Lindsay..?

Anna sa...

Jag har nog sett Föräldrafällan tio gånger. Inte för att jag har önskat det själv, utan för att det var yngsta dotterns älsklingsfilm mellan hon var 10 och 14. Hon kan den utantill!