tisdag, juni 23, 2009

Ganja Queen

Tjugosjuåriga Schapelle Corby från Australien skulle åka på en tvåveckors semester till Bali. Det var i oktober 2004. Hon har fortfarande inte fått återvända hem. Hon greps på flygplatsen med 4,2 kilo marijuana i sin väska men har hela tiden hävdat att hon är oskyldig. Hennes fall blev oerhört uppmärksammat i Australien och Indonesien och hon döptes snabbt av balineserna till "Ganja Queen". Många krävde hennes avrättning, i Australien sågs hon som "the girl next door" och 90 procent trodde på hennes oskuld. Domslutet kunde ses i direktsänd tv.

Dokumentärfilmaren Janine Hosking följde fallet och rättegången och resultatet kan du se sent i kväll. Filmen är en stark och närgången uppvisning av en mardröm, där skuldfrågan för tittaren först syns avgörande, men senare på något märkligt sätt förlorar i betydelse. Kvar står historien om en familj, ett rättsväsende, en mediecirkus och en drogkultur som inte överrensstämmer med lagar och bestraffningar.

Ganja Queen SVT2 tisdag 00.10-01.45

7 kommentarer:

wille sa...

Såg den igår och blev förvånad hur dåligt hennes försvarare, beskyddare och andra i hennes närhet hanterade både de indonesiska myndigheterna samt den mediala bevakningen.

Sen tror jag i och för sig att hon (eller någon i hennes närhet) faktiskt var ansvarig för smugglingen.

Hur som helst så är straffsatserna helt off the chart där nere. Dödsstraff för gräs? Come on...

saom sa...

Precis. Ungefär samma känslor som jag fick.

Gusten sa...

Såg precis klart den och det finns förstås en mängd olika aspekter att grubbla vidare kring. Som du sa Wille är det ju inte alls omöjligt att hon faktiskt är skyldig, eller åtminstone någon i hennes närhet. Lite skönheten med öppna dokumentärer, antar jag. Men om vi nu förutsätter att en familjemedlem verkligen är hjärnan bakom det hela, då undrar jag verkligen vem denna varelse skulle vara? Alla utav dem verkade ju aningen, i brist på bättre ord, korkade. Inte fullständigt tömda på hjärnceller, absolut inte, men inte heller potentiella Mensa-medlemmar.

Men det förstås, att vara hjärnan bakom en misslyckad knarkaffär är förstås betydligt lättare än att vara hjärnan bakom en lyckad. Så just det kanske stärker teorin om Corby-familjens inblandning. MEN, och det är detta som förbryllar mig, om det nu är en eller flera ur denna familj som är skyldiga -- hur kan det då gå så lång tid utan att någon "råkar" erkänna på ett eller annat sätt? Inte ens en hyfsat intelligent människa skulle väl klara av den pressen utan att klappa ihop förr eller senare, än mindre en måttligt korkad. Eller är The Corbys så pass korkade att de inte förstår bättre? Är de så korkade att de rent utav blir smarta? En talang så god som någon.

Eller så kanske The Corbys har sysslat med knarksmuggling i flera århundraden och med tiden utvecklats rent genetiskt till att vara utmärkta lögnare och fantastiska skådespelare? Men på något mirakulöst vis aldrig fastnat i tullen förrän nu. Nej inte vet jag, känner att jag mest pratar i cirklar och sprider osmakliga helgarderingar omkring mig. Bäst att sluta. Over and out. Erase and rewind.

Den förvånade pappan sa...

Jag var faktiskt i Australien och såg den australiensiska nyhetsbevakningen av fallet. Det var även rena hot mot Indonesien om bojkott av resor med mera. Många anklagelser om att Indonesien hade inkompetenta utredare etc etc.

Jag har läst lite om fallet och jag har oerhört svårt att ta ställning, eller reda ut vad jag själv tror. Därför väljer jag att inte tro något alls.

Dock tror jag att Australiens hårda attityd mot Indonesien faktiskt bidragit till att få henne fälld. Jag tror det gick prestige i det. (Den officiella Australiensiska linjen var hård, men den inofficiella var helt överstyr)

saom sa...

Jag tycker man vacklade väldigt i skuldfrågan under dokumentärens gång. Från "jo hon gjorde det nog" till "nej banne mig hon gjorde det inte" till "jo, klart hon gjorde det". Hon eller någon annan i familjen då. Men jag håller med om många av resonemangen ovan - hur har de kunnat hålla tyst?

Tror också att mediecirkusen och prestigen det innebar var negativt för henne.

peowagstrom sa...

Publicitet och media är alltid negativt för domstolars och utredares arbete, rapportering och sympatier påverkar vittnen och utredare. Vare sig dokumentärer som denna eller nyhetsreportage är "objektiva" betraktare och har ingen som helst möjlighet att ge olika personer i processen likvärdiga möjligheter att uttrycka sig.

Vem vet förresten vad "avsikten" med dokumentären vad ? Se bara på fallet med den otäcka familjen i Norrland som Zaremba och andra medier har så extremt olika redovisning av.

Tror ni de olika resultaten är oberoende av rapportörens inställning ?

superkryp sa...

Det var obehagligt att se hur nära fotografer/reportrar fick komma. Man skulle ju lätt klappa ihop första dagen.

Svårt det där med skuldfrågan. Min första känsla var att hon absolut visste och när hon tittar in i kameran och säger att hon inte visste, så känns det genomfalskt. Men vem är jag att döma, för sen när brorsan kom i bild så fick jag exakt samma känsla om honom. Lite Hitchcock-känsla. Det är hon, det är han, det är han.