måndag, augusti 13, 2007

The Ark - innan Melodifestivalhysteri och turnéslentrian

Jag såg en konsert med The Ark i sommar och blev lite halvbesviken. För mycket oinspirerad hitmaskin och för lite kärlek och galenskap. Och jag trodde aldrig jag skulle säga det här men; för mycket Ola. Vad hände med resten av bandet? Det kändes som om de körde på ren rutin och förlitade sig helt och hållet på Olas karisma. En karisma som för övrigt i mångt och mycket bestod av standardvrål som "Heeeeej [insert city]! Mår ni bra! Det är så kul att vara här i [insert city]!" Suck. Vad hände med budskapet? Med brandtalen, med de fantastiska mellansnacken som varit hans signum?

Men men, det är klart att det inte är lätt att vara på topp kväll efter kväll, i stad efter stad, år efter år. Och det är klart, i Calleth you, cometh I hettar det till och de gamla välkända rysningarna gör sig påminda. Som en recenscent skrev: "Publiken älskar The Ark, hur oengagerade de än är." Visst är det så. Jag saknar ändå nåt. En gnista. Lite Ola/Jepson-spänningar. Lite scenhångel. Vad som helst.
Här kommer därför ett TV-tips för dig som vill drömma dig tillbaka till ett mindre exploaterat, naivare, hungrigare The Ark för en stund: Ulrika Widmark och Katarina Johansson gjorde år 2000 en närgången dokumentär om bandet, och Musikbyrån sände en 35 minuter lång variant av filmen i januari 2001. Där finns allt, drömmarna, visionerna, hånglet.
Den hittar du på Youtube, uppdelad i tre delar. Första delen:


Du kan också kika på intervjuer med bandet från 2000 när de medverkade i kanal 5:s "Veckans stjärna." Första klippet hittas här.
Tidigare skrivet om The Ark: O helga natt från 1999 och Happy birthday Ola!

1 kommentar:

Mattias S. sa...

Jo, The Ark känns mer som vilket radioskval som helst nuförtiden...