söndag, mars 22, 2009

Robinson 2009 - döm inte än

Den här dagen finns det bara ett klipp som kan komma ifråga som söndagsklipp. Nämligen det här:


Det är höjdpunkter från SVT:s säsonger av Robinson. I går hade TV4:s variant premiär och många är snabba att såga. Jag förstår dem. Var det spännande? Nej. Var ö-rådet intressant? Nej. Tänker jag döma ut programmet? Nej.

Det är klart att det inte är spännande. Vi känner ju ingen av deltagarna ännu. Jag bryr mig inte om dem. Ännu. För en tittare som jag som struntar i ö-råd, paktsnack och ledartjafs, var det utdragna premiäravsnittet tämligen gäspningsframkallande. Men. Jag vet hur det funkar. Helt plötsligt sitter man där och bryr sig. Har man det minsta lilla intresse kommer man nämligen att lära känna dem. Tidningarna har hakat för att de vet vad som kommer att hända. Människor kommer att fortsätta att titta. Och så mycket som de skriver kommer man att snabbt att känna sig närmare deltagarna vare sig man vill eller inte.

Och då - då kommer de stora TV-ögonblicken att komma. Längre fram i tävlingen. När de är tröttare, kraftlösare, mer desperata. För mig handlar det stora nästan alltid om anhörigkontakten. Utmattade deltagare som för en stund får glömma gruppdynamiken och stressen över att omges av människor som inte känner en. Ni ser flera minnesvärda Robinsonstunder i klippet här ovan. När Pål Hollender bryter ihop över hälsningen från sin son. När Tommy Jensen får besök av sin dotter. När Jan Dinkelspiel får ringa hem till mamma. Stor TV med äkta känslor. Fokuserar ni på det, TV4, då har ni alla möjligheter i världen att skapa nya klassiska scener.

Ja, formatet är inte lika hett som det var för tio år sedan. Ja, det är möjligt att det blir en flopp. Ja, det är möjligt att jag inte kommer att bry mig om någon av deltagarna även om sju veckor. Men det finns många faktorer som talar för motsatsen. Att jag bestämt mig för att ge det en chans är en. Erik Billing är en annan.

Varje söndag rotar jag lite extra i arkiven för att bjuda på ett okänt/bortglömt klipp ur populärkulturhistorien. Tidigare har jag bjudit på sånt som Sarah Dawn Finer is gonna fuck you 'til you stay fucked, Fjunig Winnerbäck, Magnus Samuelsson chockar TV-team, Malena och kokainarian, Mel Gibson i Rederiet och Knesset - Vi är världen.

10 kommentarer:

Arina sa...

Jag tycker ingen sådan här serie har varit intressant från avsnitt ett. Det krävs, precis som du skriver, att man lär känna deltagarna lite bättre. Sen gör det ju inte saken lättare om man presenteras ett avsnitt där ingenting egentligen händer. Gårdagens avsnitt hade kunnat kortas ner betydligt utan att något gått förlorat.

Sara Ödmark sa...

De misslyckades med mycket. Ö-rådet var ett sömnpiller. De fifflar och trixar för att försöka få det spännande, men man fattar ju efter ett par röster vem som åker. Det kommer aldrig att kunna bli så oförutsägbart som i första säsongen igen, för folk pratar numer ihop sig.
Plankan som tidigare varit den mest gastkramande tävlingen var nu helt meningslös. En tant som man knappt sett förut åkte ut, och sen plumsade folk i utan att man fick se hur länge de stod. Förmodligen för att de inte stod länge alls.
Men jag har gott hopp.

Elin J sa...

Du, du är den enda jag kan komma på att fråga om detta, men är inte snubben med mohikanen i melodifestivalens Tingeling, killen som spelade Mårten (eller vadhan nu hette) i Ebba och Didrik?
Hittade inte din mejl, så jag frågar här istället=)

Sara Ödmark sa...

JO! Va fan det är ju därifrån jag känner igen honom! Jo, det är han. Tack, där föll polletten ner. Du kan för övrigt mejla mig på alskadedumburk@spray.se.

Sara Ödmark sa...

Han heter för övrigt Michael Lindgren och hade också en roll i filmen Darling.
Det här är nästan värt ett inlägg.

Anonym sa...

Stora TV-ögonblick ?

Det är ju för katten bara pauser mellan reklaminslagen. TV4 kommer aldrig någonsin att erbjuda stora TV-ögonblick. Billiga imitationer och insmickrande populism möjligen....

Sara Ödmark sa...

Har du aldrig sett ett stort TV-ögonblick i TV4? Det var hårt.

Mycken stor TV-dramatik kan födas ur populism.

Anonym sa...

HSB muddrar Bim Enströms skrivbord och blir smygfilmade. Det var ett av många, stora TV4-ögonblick.
Bäst i Robinsonklippet: "Skämmes! Skämmes, ta mig fan." Stor komik.

Sara Ödmark sa...

Skämmes ta mig fan... Ett bevingat uttryck som jag själv använt rätt frekvent sen dess.

Anonym sa...

http://rafb.net/p/AKAwhF67.html