måndag, april 21, 2008

Jag kommer aldrig att bli en Blondinbella

Beviset: Jag blev stoppad på väg till jobbet idag av en människa som ville fotografera mig till en tidnings modesida. Jag hade så snygg stil, sa hon. Jag sa nej och sprang därifrån. Jag försökte intala mig att det berodde på att jag anser det vara oförenligt med min journalistiska roll att ställa upp på bild i en tidning och rapa upp varumärken som en mänsklig reklampelare, och det ligger väl visserligen mycket i det, men sanningen är nog att min reaktion även berodde på att
- jag är blyg och inte vill vara med på bild
- jag inte kände mig så snygg
- jag inte tyckte att jag hade tillräckligt creddiga kläder på mig.
Mon dieu.
Tack i alla fall du okända människa som gjorde min dag.

Andra bloggar om: , , , , , ,

3 kommentarer:

Bisonfredrik sa...

Cool grej. Du är så hemlig! Jag förstår hur du tänker angående din journalistiska roll. Man kan också tänka tvärtom. Genom att vara så transparent som möjligt kan läsaren bättre avgöra vilken eventuell förförståelse eller "agenda" som journalisten kan tänkas ha.

Eller så är det bara så jag säger för att kunna motivera mitt hemulska gottande i jaget.

saom sa...

I know, jättehemlig!
Jag håller med om transparensen, i många lägen är det såklart det ärligaste. Fast inte i det här fallet tycker jag, när det handlar om klädmärken. Det blir bara onödigt. (Jag är inte modejournalist).

För övrigt är det i såna där lägen man önskar att man kan säga "ja, halsduken har jag stickat själv, västen har min pappa köpt i guatemala och byxorna är ett vintagefynd från mormors garderob". Men det är bara att inse att jag inte är så cool.

Matti sa...

Apropå "Cucumber soaked in Evil"..
den hittade jag förmodligen här:
http://www.bustedtees.com/

Peace!