lördag, december 02, 2006

Idol 2006 är över

Klart att Markus vann. Det var ju inte ens spännande. Varken Markus eller Erik var för övrigt särskilt strålande ikväll. Mycket slit och nervositet som satt sig på stämbanden kändes det som.

Däremot är jag extremt imponerad av Jörgen Elofsson. Hur kan karln spotta ur sig powerballad efter powerballad? Inte för att den här var speciellt bra - men att han orkar? Att han hittar inspiration, att han hittar en melodi, ett stick eller några stråkar som han inte redan använt? Imponerande. Men kan han tycka att det är så kul fortfarande, undrar jag? Känns det fortfarande kreativt, eller har han en mall som han bara ändrar lite här och putsar lite där och smörar till lite extra..?

Dessutom ska ju alla Idolfinallåtar ha texter med samma tema - nåt som vinnaren kan identifiera sig med och kanske bli rörd av där i konfettiögonblicket. Lite tårar till en textrad som "my dreams are coming true", "everything changes from now on" eller "right here, right now, nothing is impossible" och kvällen är fulländad. Men hur många såna låtar kan man skriva? Många tydligen.

Bästa exemplet (och Elofssons klart bästa idollåt) är Kelly Clarksons vinnarsingel från 2002 - A Moment Like This. Söta Kelly bröt ihop totalt när hon efter segern försökte sjunga Elofssons listiga text "Oh, I can't believe it's happening to me, some people wait a lifetime for a moment like this"... Kan tänka mig hur Elofsson och AI-producenter gnuggade händerna i förtjusning.

Klassisk TV - en superstar in the making.

2 kommentarer:

Det Mörka Hotet sa...

Men tror du inte att de som vinner Idol hade gråtit av lycka efter allt jobb och slit - även om de sjöng "Imse Vimse spindel"?!

Samuel

saom sa...

Det är möjligt. Sentimentaliteten är väl mycket till för tittaren också.
Men Imse Vimse spindel, det vore nåt! Hahaha, en riktig utmaning. Markus skulle säkert göra den spännande också.