fredag, januari 12, 2007

Pensionärs-TV för alla

Antikrundan körde igång igår, det var det väl ingen som missade?
Jag såg delar av det och blev positivt överraskad. Kände mig trött på formatet, trött på experterna, trött på programledaren och trött på de giriga föremålsägarna, men - det finns ändå nån sorts pervers förtjusning i att se en tant dra efter andan när det var en sandstensfigur från medeltiden. Det är inget program jag kommer att följa, men det har sina stunder.
I övrigt:
- Hur tänkte de när de skulle hem till nån kvinna och uttryckte enorm entusiasm över att hon fått ärva sin moster? Dialog: "Hon har fått ärva hus, sommarställe, möbler, inredning, ja allt! Fantastiskt! Ja är det inte det! Men stora bekymmer också. Ja men de bekymren hade jag gärna tagit!) Que? Klingar det inte lite illa? Lite kan-inte-min-släkt-gå-och-dö-snart-så-jag-får-alla-häftiga-prylar-illa?
- Stackars tanten som fick veta att hennes karolinska värja som hängt hemma på väggen i 60 år var värd över 100 000 kronor. Man riktigt såg rånrädslan lysa i ögonen på henne, och med uppgivenhet i stämman konstaterade hon att hon måste ta ner den från väggen och gömma undan den nånstans. För sälja en släktklenod ville hon inte.
- Uppfriskande med en människa som direkt erkänner att han ska sälja ett värdefullt föremål. Mannen med den fula smörterrinen tappade hakan när den var värd 50-100 000 kronor. Han hade köpt den på en loppis för en femma. Men vem, jag säger vem, prutar ner ett loppisfynd från 15 till 5 kronor? "Jag tyckte den såg skadad ut så jag ville bara betala en femma." Om jag var loppisföreståndare skulle jag bli rätt trött. "Är den så jävla skadad så köp den inte då!" skulle jag sagt. Eller nä, förmodligen inte, men jag skulle tänka så i alla fall. Och han köpte den och tog med den till ett värderingsprogram i TV - klart han misstänkte att den var värdefull.
- Skön mix på prylarna - från petrusfigurer från 1300-tal till en tjusig röd kobratelefon. Och icke att förglömma en hövdingadräkt från Ghana.
- Varför går man dit med saker man redan vet allt om? Aptråkigt.
- Knut Knutson är en Ernst i kubik. Fast lite nördigare.

Andra bloggar om: , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är inte nördigt att kunna något.

Sara Ödmark sa...

I min värld är det själva definitionen på en nörd. Att man är otroligt intresserad av ett specifikt ämne eller område.
Jag tycker nörd är ett positivt begrepp och använde det här i kärleksfull form.
Det är fantastiskt med Knut Knutsons.